Föreläsning Åre
Denna föreläsning gav mig hopp och ett skratt vilket jag haft långt till dessa 5 veckor som nu gått. En föreläsning där man inte somnade som kan ske vid vissa tillfällen.Och får ni tillfälle att lyssna till denna man så gör det en väl värd upplevelse.
Nils Simonson
Nils Simonson är pensionerad överläkare med hjärnan som passion. Författare och krönikör som gjort över 30 kritikerrosade program för TV och en av landets mest uppskattade talare vars ämnen bland andra är förändringar och hur dina attityder påverkar ditt liv. Ta makt över tiden, det är det enda du har och hur man gör för att tro på sig själv. Och naturligtvis allt om hjärnan, den som vill ha roligt och där skrattet är medicinen.
Nils är jämte till födseln, kirurg till yrket och föreläsare för att han tycker att det är så kul och för att han är utrustad med en naturbegåvning för att stå på scen. Nils Simonson är oerhört engagerande och entusiasmerande och formligen sprudlar av energi. Efter mer än 30 år som läkare tycker sig Nils ha förstått att vuxna människor hatar pekpinnar. De vill fatta sammanhang, få en och annan Aha-upplevelse, få insikter och dra sina egna slutsatser.
Det är detta Nils Simonson ger sina åhörare. Oavsett ämne.
Nils Simonson föreläser om "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?"
Från hjärna till hjärna
- Stopp!, sa Nisse Simonsson när publiken spontant applåderade i början av föreläsningen, det är det hemskaste som finns, tänk om jag inte lever upp till förväntningarna. Men det gjorde han, och mer därtill. Denna underfundiga hjärnkirurg höll högt tempo och lockade fram många skratt under den allra sista föreläsningen på FSS Studiedagar 2006. Nisse Simonsson från Östersund är pensionerad hjärnkirurg, numera skribent och föreläsare. Stora platta fötter, flinka fingrar, töjbar urinblåsa och inte alltför stort intellekt hävdar han är bra egenskaper om man ska arbeta som kirurg. Han beskrev hur han blev intresserad av hjärnan när han första gången gjorde en skalloperation. - Detta fantastiska organ kan förflytta oss från glädje till sorg, från sjukdom till hälsa, på en millisekund. Hans föreläsning handlade om hjärnans kommunikationsförmåga och om vikten av att mötas på samma mentala nivå. Vi bär med oss evolutionen Nisse tog fram ett 15 meter långt rep för att illustrera 15 miljarder års evolution. I ena änden av denna tidsskala inträffade Big Bang. Nisse halade fram en miljard år i taget (det blev många meter rep) tills han kom till Jordens tillblivelse för 4,6 miljarder år sedan - en liten grön ballong fastknuten på repet. En bit längre in på repet kom de flercelliga organismerna, reptilerna och så småningom däggdjuren. När Nisse nästan inte hade något rep alls kvar att hålla i sa han: - Så kommer människan och med oss förmågan att kommunicera. Vi är ett däggdjur vars främsta uppgifter är att äta, överleva och reproducera sig. Vi är skapta som kommunikanter, men är inte så bra på att känna in mottagarens emotionella position, sa Nisse Simonsson. Människans äldsta hjärna, reptilhjärnan, bildas i tredje fosterveckan. Den styr "värme, vatten, avlopp" som Nisse uttryckte det, och andra automatiska kroppsfunktioner. - Du tänker väl inte på om det kommer kiss från vänster eller höger njure? Däggdjurshjärnan bildas i 5-6 fosterveckan. Det är den kännande hjärnan, limbiska systemet, som hanterar sådant som doft och emotioner. Den har vi haft i 150.000 år och enkelt uttryckt är den på schimpansnivå. Den intellektuella hjärnan har människosläktet haft i 50.000 år. - Men ju äldre hjärna, desto starkare. Vid stress och rädsla kopplar den äldre hjärnan ur den yngre. Känsla vinner alltid över förnuft, det är nedärvt. Vi är skapta för att leva under hot. Lejonen kan man inte snacka med, man måste springa innan man vet varför. En tankeställare är att för 5.000 år sedan gick de flesta människor omkring och hade det relativt tyst omkring sig, medan vi idag lever med en ständig ljudmatta. Det skapar en förhöjd stressnivå. En annan tankeställare är att det flödar in en otrolig mängd intryck i hjärnan varje sekund, 16 miljoner bitar. Genast tar en sorteringsprocess vid och kvar blir 16 bitar per sekund som jag kan ta till mig (kognition). Vi har alltså oändliga omedvetna resurser. Känn in nivån Nisse Simonsson drog under sin föreläsning många paralleller mellan att vara läkare och att arbeta inom socialtjänsten. - En klient på besök hos socialtjänsten eller en patient hos läkaren är ofta väldigt otrygg i situationen och i mentalt underläge. Då är det viktigt att kommunicera på den nivå som personen befinner sig - vilken hjärna är aktiv? Alla är inte tillgängliga för sans och förnuft, särskilt inte om de är rädda. Rädsla primitiviserar. Rådet som Nisse gav är att få personen att känna sig trygg. Den som söker dig är beroende av dig. - Tänk "hur skulle mamma må i samma situation?", tipsade han. Vi ska också komma ihåg att det är alltför lätt att placera folk i mallar. Etnicitet, språk, religion, utbildning och attityder skapar tolkningsgrunden när vi möter en unik människa. Alla tolkar utifrån egna referenser. - Hjärnan konstruerar verkligheten. Vi tar ut ett extremt litet spektrum av alla intryck och gör en intuitiv bild av en människa, vilken kan vara mer eller mindre rätt. Gör alltid en kontrabild: stämmer mitt första intryck? 93 procent sägs utan ord "Tala så att folk förstår", brukar man säga. Men det är bara sju procent av kommunikationen som utgörs av ord, resten är icke-verbal kommunikation: mimik, ton, kroppsspråk, klädsel, attityd, avstånd, rummets möblering, osv. Vi kommunicerar med alla sinnen. Det finns till exempel ett äkta leende men nitton (!) falska. Vilket som är det äkta leendet har evolutionen lärt oss att känna igen. Rent fysiskt är det en liten muskel vid ögat som dras ihop när du ler på riktigt. - Ett intuitivt sätt att läsa ansikten ger oerhört mycket. Avläs ansiktet, anteckna i journalen efteråt för att kunna samla alla intryck från mötet. Vi anar oss till lögner, för det har under evolutionen haft betydelse för mänskligheten. Fler tips för klientmötet - Bordet ska vara rent och papperen genomlästa innan du tar emot din klient på rummet. Titta inte i datorn eller journalen under besöket om det inte är påkallat och du först ber om ursäkt, sa Nisse Simonsson. - Markera inte för stor skillnad mellan dig och klienten med din klädsel. Fundera alltid över vilket grundackord de icke-verbala signalerna ger. Din attityd kan skina igenom. En äldre läkarkollega gav Nisse rådet: "Låt hellre en handfull personer lura dig än att ge massor av patienter känslan av att bli misstänkliggjorda och inte trodda". Människans hjärna har en spegelneuron som gör att du tenderar att härma den som du kommunicerar med - leendet, skrattet, gäspningen eller kroppsställningen smittar av sig. - Livet är som en spegel, man får tillbaka det man skickar in. Och surkartarna lever sju år kortare än gladskitarna, konstaterade Nisse Simonsson glatt. Avstånd och beröring Vilket avstånd som känns bekvämt mellan två människor kallas proxemics. Det här varierar mellan olika kulturer och naturligtvis beror det också på om det är en publik, social, personlig eller intim situation. En annan kulturell sak är hur beröring uppfattas. I de flesta fall är beröring "tillåten" på axel och hand, men det är väldigt individuellt. Nisse beskrev här hur han brukade ta i hand och samtidigt lägga en trygg och lugnande hand på patientens axel för att de skulle känna sig välkomnade, omhändertagna och sedda. Titta på hur rummet är möblerat. Att ha skrivbordet mellan dig och klienten signalerar att du känner otrygghet. - Allt kommunicerar, inte bara dina ord. Det du pratar om måste hänga ihop med de icke-verbala signalerna du sänder ut, annars blir mottagaren förvirrad och tolkar ditt budskap på ett helt annat sätt än du hade tänkt dig. Sista tipset för mötet med klienten blev att ta ett steg fram mot den man ska hälsa på och ge ett fast men inte hårt handslag. Nisse ryste när han beskrev handslaget som känns som en död fisk. Just det här att ta i hand verkar vara överkurs, för Nisse förklarade för publiken att man kan tänka på hur man vrider sin hand - om den hamnar överst markerar du övertag. Lev livet nu Hur ska vi kunna följa alla tips som vi har fått för att känna in på vilken nivå den andra personen befinner sig, och kommunicera med sådana signaler som personen kan ta till sig? Ja, en förutsättning är att ha rätt person på rätt plats. Nisse Simonsson underströk hur viktigt det är för ledare att anställa folk på attityd, inte på kompetens. - Kompetensen kan man ändra på tre månader, det andra är det värre med. Avslutningsvis säger Nisse Simonsson: - Det är en livskonst att prioritera de viktiga sakerna, särskilt kommunikation. Sätt värde på varje dag, livet är värt att leva! | |
