Lux Et Veritas

Kriser

Allmänt
Johan Cullberg definierar kris som en livssituation där tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte räcker för att man ska klara den aktuella situationen. Man förstår inte vad som händer eller meningen med det och man blir osäker på vem man egentligen är. När man har bearbetat och tagit sig igenom krisen innebär det att man återgår till ett normalt fungerande eller till ett fungerande på högre nivå än tidigare. Det vill säga, man har uppnått en högre grad av mognad. En vanlig krisreaktion ska inte betraktas som en psykisk sjukdom. Om man har haft en bra uppväxttid och om man lever under goda förhållanden, klarar man lättare av kriserna. Man brukar skilja mellan utvecklingskriser och traumatiska kriser. En kris kan också anta en onormal och mera patologisk form och kräver då psykiatrisk behandling. En krisreaktion kan vara överdeterminerad. Med det menas att den aktuella krisen påverkas av en tidigare kris som den drabbade inte har bearbetat. Diagnosen krisreaktion används när det gäller akuta kriser. Vid långvariga psykiska stressreaktioner brukar man sätta diagnosen reaktiv psykisk insufficiens.

Utvecklingskriser
Utvecklingskriser är sådana kriser som orsakas av normala livsförändringar. Förändringar som innebär att individen upplever sin identitet som hotad. Barns och ungdomars utveckling anses ha sina typiska kriser, som kan innebära stagnation eller utveckling. Det finns några teman som ofta förekommer i dessa kriser. Exempel på sådana är tillit - misstro, närhet - separation, självständighet - beroende, identitetsutveckling, etc. Utvecklingen stannar inte av när individen blir vuxen, utan fortsätter och medför nya kriser. Exempel på sådana förändringar är att flytta hemifrån, få barn, bli medelålders eller att bli pensionär.

Traumatiska kriser
Trauma är grekiska och betyder slag eller skada. En sådan kris hamnar man i om man drabbas av en allvarlig yttre händelse. Den upplevs som ett hot mot ens fysiska existens, sociala identitet och trygghet eller mot ens grundläggande möjligheter till tillfredsställelse i tillvaron. Det kan vara en förlust eller hot om framtida förlust. Exempel på sådana situationer är att man kan drabbas av en livshotande sjukdom eller en sjukdom som innebär att man förlorar en kroppsdel eller en kroppslig funktion. Det kan även vara att man förlorar en nära anhörig eller blir arbetslös. En traumatisk kris kan även orsakas av att individens självkänsla kränks, exempelvis att man får skämmas inför sin omgivning. Traumatiska kriser kan också utlösas av olyckshändelser, naturkatastrofer och krig.

Krisens olika faser

1. Chockfasen är den första och akuta fasen då allt upplevs som kaotiskt. Man förstår inte vad som hänt och man försöker hålla verkligheten ifrån sig. Man kan verka helt oberörd eller agera ut häftigt. Chockfasen går oftast över efter några timmar.
2. Därefter kommer reaktionsfasen som också räknas som en akut fas. Reaktionsfasen kommer när man inte längre lyckas hålla verkligheten från sig utan blir tvungen att inse att det som hänt faktiskt har hänt. För att den drabbade ska stå ut med att leva vidare aktiveras de omedvetna psykiska försvarsmekanismerna. Det kan vara förnekande, regression, projektion, isolering eller undertryckande av känslor. Under reaktionsfasen är det vanligt att man känner övergivenhet, sorg, ilska, skuld, självförakt m.m. Man kan börja missbruka alkohol eller droger. Det finns även risk för självmord. Man kan också få psykosomatiska symtom på grund av att det utsöndras mera stresshormoner. Man kan få svårt att sova, dålig aptit och bli nedstämd. Man kan även få hallucinationer. Reaktionsfasen varar ofta i 4-6 veckor.
3. Därefter kommer bearbetningsfasen. Den varar under ytterligare c:a ett halvår eller mera. Under bearbetningsfasen reagerar man mindre och i stället börjar man bearbeta det inträffade och så småningom kan man acceptera det som hänt och gå vidare med livet.
4. Ibland kommer en nyorienteringsfas efter bearbetningsfasen. Det är när sorgen och smärtan är borta eller under kontroll. Man har bearbetat det inträffade och man börjar göra upp nya planer för framtiden. Kanske innebär krisen att man kommer till en högre grad av mognad och kan leva ett rikare liv än före krisen. Efter en allvarlig livshotande sjukdom är det vanligt att man har hittat nya dimensioner och möjligheter i livet som hjälper en att få ett bättre liv. En allvarlig hjärtinfarkt kan bli en kris som leder till att man blir medveten om livets ändlighet och värde och att man därför gör sådana förändringar i livet som ger högre livskvalitet.

           Ett sätt att ta hand om sig själv är att få prata!

Samtalsterapi en viktig del i behandlingen.
Det är viktigt att den drabbade hade en stark person, anhöriga, vänner, att prata med som kan acceptera att den krisdrabbade säger "konstiga" saker och gråter.
Det är viktigt att inte "förlöjliga" någon människa i en kris, genom att samtals partnern ställer frågor som "när började besvären", "vad hände".
När man pysslar om en person som råkat ut för en kris, får man räkna med att hjälpa till mycket med vanliga hushålls sysslor, som t.ex mat, dryck, hygien osv. Att visa respekt är det viktigaste när man bemöter en person. 

Ett effektivt sätt att bearbeta en skilsmässa är att prata med omgivningen om det inträffade.

Man kan behöva prata om samma sak i timmar med olika personer. Det gäller att hitta personer som orkar höra "historien" flera gånger. Älta fasen kan pågå i några dagar till några veckor. Det kan vara bra att försöka välja ut de personer med omsorg som man lättar sitt hjärta för.

Välj kamrater och släktingar som du har en bra relation till. Bäst är det att "använda" personer som själva varit i samma situation. De förstår lättare vad som händer.

Älta och berätta

Ja tänk att man själv skulle falla så här djupt som man nu har gjort. I jobbet så får man ta hand om och möta människor i kris dagligen. Men denna gången så hjälpte den erfarenheten inte då kropp o själ sa ifrån nu är det nog. Aron Antonovsky en proffessor som gett ut ett antal böcker skriver bla

"Känslomässigt orienterad coping innebär att du
fokuserar på att klara av de emotionella och fysiologiska
reaktionerna som uppstår vid den stressfyllda
händelsen. Det kan ske genom att du förändrar ditt
tankemönster, d v s du lär dig se saker i ett annat
perspektiv, lär dig positiv inställning och att ha realistiska
förväntningar i en uppkommen situation, s k
kognitiv restrukturering. Avslappningsövningar och
humor är bra sätt att förändra negativa känslor och
inta en positiv attityd även i svåra situationer".

Jo visst men först måste jag ta mig igenom reaktionsfasen som nu blivit allt för plågsam. Mycket beroende på vissa inslag av rädsla som givit mig signaler om annat o tryckt mig allt längre ner. Dock så förstår jag att det inte bara är mitt fel utan finns nog något annat som gör att en annan persons rädsla kan ge uttryck i vokabulärer som ej är meningen. För rädsla att ta ansvar för sitt handlande finns det spår av vad jag kan känna och förstå. Sen så kommer det sakta men säkert att börja ljusna i vintermörkret. Men som sagt en lång väg att vandra har det tyvärr blivit av detta och det känns ju inget vidare.

Mackan