Torsdagen
En ovanlig Torsdag.
En lunch med grabbarna på staan, ifyllande av frågeformulär på matstället. Svänger förbi bokhandeln söker en ny bok att läsa sig till återkomsten. Fann boken hantera din stress KBT av Giorgio Grossi som jag ska läsa i nästa vecka då övriga böcker ska plöjas igenom först. På väg hem mot norr ska jag gå in? Nej jag fixar inte detta känns verkligen som ett svagt tecken att inte kunna gå in hämta sina tillhörigheter. Men det går bara inte får göra det i morgon istället eller så prata med någon vän som kan ställa upp. Känns bara så outhärdligt att måsta känna denna inre stress för ens egna tillhörigheter som ligger i en reception på nåns arbetsplats och varför?? Ja varför blir det så här svårt att kunna bryta även från den andres sida att inte kunna samtala öga mot öga.
Nu snart dags för en middag med ( ) i B. Sedan hemma göra sig klar för att åka till A och se lite hockey. Hoppas det kan få en att fokusera om för en stund. Tar ännu för mycket kraft att fundera varför vi inte kan vara sams och samtala under normala förhållanden. Men jag hoppas verkligen denna tystnad kan ge sig i framtiden och vi kan vara vänner. För jag vet att jag vet de alla vet att slut är det. Vet du att jag vet eller tror du jag inte vet att de du vet ska jag veta men kanske har svårt att få veta.Nu vet jag i alla fall att det jag idag fick veta kan vara något som du inte vet att jag vet och skulle aldrig få veta. En sak är säker att jag vet detta är en väg härifrån...........
http://www.youtube.com/watch?v=OxB6RkmMkvg
Mackan
En lunch med grabbarna på staan, ifyllande av frågeformulär på matstället. Svänger förbi bokhandeln söker en ny bok att läsa sig till återkomsten. Fann boken hantera din stress KBT av Giorgio Grossi som jag ska läsa i nästa vecka då övriga böcker ska plöjas igenom först. På väg hem mot norr ska jag gå in? Nej jag fixar inte detta känns verkligen som ett svagt tecken att inte kunna gå in hämta sina tillhörigheter. Men det går bara inte får göra det i morgon istället eller så prata med någon vän som kan ställa upp. Känns bara så outhärdligt att måsta känna denna inre stress för ens egna tillhörigheter som ligger i en reception på nåns arbetsplats och varför?? Ja varför blir det så här svårt att kunna bryta även från den andres sida att inte kunna samtala öga mot öga.
Nu snart dags för en middag med ( ) i B. Sedan hemma göra sig klar för att åka till A och se lite hockey. Hoppas det kan få en att fokusera om för en stund. Tar ännu för mycket kraft att fundera varför vi inte kan vara sams och samtala under normala förhållanden. Men jag hoppas verkligen denna tystnad kan ge sig i framtiden och vi kan vara vänner. För jag vet att jag vet de alla vet att slut är det. Vet du att jag vet eller tror du jag inte vet att de du vet ska jag veta men kanske har svårt att få veta.Nu vet jag i alla fall att det jag idag fick veta kan vara något som du inte vet att jag vet och skulle aldrig få veta. En sak är säker att jag vet detta är en väg härifrån...........
http://www.youtube.com/watch?v=OxB6RkmMkvg
Mackan
Kommentarer
Trackback
